torsdag 26 februari 2015

Uppstagning Durk


Brukar ju säga att ett av mina viktigaste arbetsredskap är Wellpapp - för att tillverka mallar. Fast i vissa fall går det lika bra med "gråpapper".  Det sista jag gjorde när jag demonterade rattpiedestalen i båten, var ja att "klippa till" en mall över durken i ett kraftigt papper.


Från det papperet sågade jag till ett par skivor av skräpmaterial, som jag var nere och kollade att de passade innan  jag skruvade ihop dem med lite annat skräpmaterial. Sen var det dags att gå till BIKAB och beställa en aluminiumplåt efter mallen. 

Mallen hade maxmåtten 1080 mm x 535mm. Bredden på den plåt de hade var 1000 mm, så de fick klippa plåten efter det måttet.


Eftersom durken bestod av 30mm plywood mellan plastlagren, bestämde jag mig för att fästa plåten under durken med franska träskruv. Hade ju från början tänkt fästa plåten i durken med rostfria vangsbultar - en i varje hörn. Med Franska träskruv - naturligtvis även de rostfria - syns det ju inte alls, och det finns ju möjlighet att kompleter med vagnsbult senare.


Det finns ju en viss risk att det läckt in vatten i de bulthål mm som finns genom durken och pga detta är det ju en viss risk att det finns vissa rötskador just i det området. 



I mycket förkylt tillstånd stack jag ner till båten, en dag när det var uppehållsväder och mallade av det stora hålet. Jag skulle ju borra och såga upp en massa hål. Det stora hålet med elektrisk sticksåg och ett smalt fintandat blad och de övriga hålen med tre olika grovlekar på borr till diametern 8,5 mm. Det påstås ju att "kylning" med rödsprit skall till när man borrar/sågar i aluminium.


Att ta upp hålen gick "lätt som en plätt", trotts att jag min vana trogen tagit till materialtjockleken på plåten. 10 mm. Det skall va starkt.

Pga några elaka baciluskor har min tillsyn av båten varit låg den senaste tiden. Hög tid att varmköra motorn, och det tar ju en stund. Tog med verktyg och plåten ner och medan motorn snurrade på hängde jag upp plåten under durken med fyra tvingar.



Borrade alla i hål jag kom åt underifrån, med ett borr med en aning mindre diameter än de franska träskruvarnas kärndiameter. Ur ett av hålen rann det vatten och ur några andra droppade det. Plyfaskivorna under durken är ganska blöta.


Järnaffären hade inte så många franska träskruv av den sorten jag ville ha, men nästan. Drog i de jag hade och tog bort skruvtvingarna. Hade ju från början tänkt sätta en rostfri vangsbult i varje örn på plåten rakt genom plastdurken. Det är möjligt att jag gör det, men det återstå att se.


Det var som sagt, saftigt blött i plyfaskivorna och det kan väl tänkas det även finns en viss röta. Hade funderat på om jag skulle åka hem och hämta rattpiedistalen och sätta den på plats, men jag får lugna mig. Nästa gång jag skall ner och jobba med båten skall jag ta med mig sladdar och delare till Europautag. En båtgranne längre in på bryggan erbjöd att jag kunde få ta ström i sladden till hans båt. Båtgrannen har ju sjöbod vid bryggans landfäste och dragit ut en sladd till sin båt.



Hade tagit med plyfaskivan som jag stoppade i ett par sopsäckar, när jag skulle plasta en ram härom dan. Täckte över hålen i sittbrunnsdurken med den och belastade med min spann.

Nästa gång jag skall jobba med båten, skall jag koppla loss värmarens slangar, så jag kommer åt att skruva i ytterligare ett antal skruv som håller skivan. Dessutom skall jag köra med värmaren med bortkopplad utloppslang och palla upp den blå skivan, några cm över durken, så att den varma luften  kan passerar ut genom det stora hålet. Tror det är viktigt att torka upp så mycket som möjligt innan jag tätar igen.

Det sista jag gjorde innan jag la på den blå skivan var att borra upp hålen för bultarna till Rattpiedistalen genom aluminiumskivan, för att så lite vatten som möjligt skulle kunna stå kvar.


tisdag 24 februari 2015

Då går jag ner i min källare..................

Är ju inte den stora och kraftfulla mannen som jag ibland framstår som jag är. Det blir många vilopauser i ryggläge under dagen, mellan arbetspassen.

Här under en 12-timmars segling.


Under de här vilopauserna i ryggläge ägnas nästan allt för mycket tid på de olika marinforum på internet. För ett tag sen, länkade skribenterna i en tråd ett antal mer eller mindre dåliga rocklåtar som tröst till trådskaparen. Rockmusik har jag aldrig förstått mig på. Tre ackord och en massa väsen och förstört gitarrljud. 

På "You Tube" finns det ju  alltid en lista med förslag på andra klipp. Till en av de värsta Rocklåtarna fanns det längst ner på listan ett klipp med bassångaren Pierre Isaksson - "Då går jag ner i min källare". Låten fastnade genast i min hjärna. Den är i sin enkelhet så fruktansvärt bra. Det ultimata mandomsprovet var det nån som kallade den.


I Isakssons version går intro och refräng i D-dur. Versen går i F och sista refrängen gör man en tonartssänkning med två tonsteg till C-dur. Enligt all musikalisk praxis är det ju inget som stämmer.

Pierre Isaksson, sångare och trubadur,  var bl. a. medlem  i gruppen Family Four. Omkom under Estoniakatastrofen 28 september 1994.


"Då går jag ner i min källare

Där lever jag sällar
För där har jag kvar
Min gamla ångmaskin"




Nu har jag visserligen ingen ångmaskin och har aldrig haft, men jag går gärna ner i min källare. Där har jag just nu min Ratt och Rattpiedistal tillfälligt monterad på en plattform tillverkad av lite skräpvirke - sån har jag gott om. Att slänga "bra att ha saker" hör väl inte till mina starkaste egenskaper.

Är ju på gång att tillverka en konsol ovanpå rattpiedestalen där jag skall montera en ny kompass, ett par instrument, kontrollpanelen för bogpropellern, som ju på min båt sitter i aktern - varför har jag aldrig riktigt förstått.

På toppen plottern och till vänster om plottern även motorreglagen. Det senare sitter ju på skottet i sittbrunnen på styrbords sida. Så har det alltid suttit på mina båtar, men man börjar ju bli gammal och stel och båten är bredare och ratten sitter lite i vägen




Ett stöd i livet är ju aldrig fel, så jag monterade ett dylikt av en spillbit plyfa som låg och skräpade i garaget.






















Formen på "Konsolen"  bygga jag upp av typ "Markfigolit" som jag limmade och skruvade ihop ovanpå plyfaskivan till önskad storlek.






















Markfrigoliten formades till med såg rasp och grovt sandpapper till önskad form.


Hade först tänkt plasta direkt på Markfrigoliten med Epoxylaminat, men fegade ur och lindade frigolitklossen med "Gladpack", så att plasten inte skulle fastna. Det gick åt en hel rulle.


Plastningen skedde i fyra omgångar och skall jag var riktigt ärlig hade jag inte 100% koll på tjockleken, men hoppades på att det skulle bli ca 3 mm.


När konsolen var färdigplastad och grovt avslipad kunde jag inte låta bli att sätta den på plats. Hade visserligen hållaren till plottern i källarn, men plottern låg i båten, så Läsplattan som jag har som plotter i däckssalongen fick symbolisera plottern. Sjökortsbilden är över Kungshamn/Smögenområdet. Det enda instrument jag hade tillgängligt var manöverpanelen till bogpropellern - den aktermonterade. Tejpade upp den med dubbelhäftande tejp, på den platsen där den troligtvis kommer att sitta.


Efter spackling med ett spackel blandat av epoxy och mickrobalonger och avslipning av spacklet. -Spacklet hade naturligtvis fått torka några dar - så var det dags att rita på och såga ut den stora lucka som kommer att finnas i framkant - dvs längst bort från ratten. 


Luckan lossnade oerhört lätt och jag var tacksam att jag offrat en rulle "Gladpack" på konstruktionen.


Med hjälp av min "multimaster", stämjärn och senare kofot, avlägsnade jag markfigoliten efterhand. Ett pill, men det gick ganska lätt.


Ganska snart var konsolen tom invändigt. När jag kontrollmätte laminattjockleken var den mellan 2 och 3 mm. Konstruktionen var mycket stabil, så det var ok.

Hade tänkt sätta dit ån ram att fästa den ursågade luckan i. För en massa år sen blåste det en, ett par kvadratmeter stor plastskiva, ett par mm tjock, från Porali Marin - dom som tillverkade Hallberg Rassybåtarna - rakt över dalen mellan den höjden där fabriken låg och upp på berget strax intill mitt hus. Plastskivan var ganska skadad, men jag tog vara på den och har ofta sågat småbitar ur den.

Letade efter rester av den i mitt garage, men hittade inget. Den kan ju förstås va slut. Innan jag kom på att jag ev. hade kvar av skivan hade jag funderat på att plasta upp en skiva på en aluminiumplåt för ändamålet. Nu hade jag ingen aluminiumplåt och det var lördag eftermiddag. Hade dessutom inget speciellt att göra, så jag stoppade en plyfaskiva i en sopsäck och ritade av luckan till konsolen på sopsäcken.


Tejpade på bägge sidor om linjen för att få en markering. Hade väldigt lite epoxy hemma, så jag bestämde mig för en snikvariant. Skulle bara göra en ram stor som den dubbla tejpmarkeringen. Annars hade jag ju kunnat plasta upp en skiva som var ett några cm större än luckan och sen sågat ut en ram.


För att få ramen tillräckligt tjock behövde jag styvt 10 meter glasfiberremsor som var 5 cm breda. Skar sådana ur resten på en rulle med glasfiberväv. Det blev 13 meter.


Sen var det bara att kapa remsorna i lagom längd. All glasfiber bör man ha klar och tillskuren, innan man börjar plast. Det blir så himla kladdigt annars.


För att ramen skulle sitta ihop, men inte bli tjockare i hörnen, la jag glasfiberremsorna som jag markerat på bilden. Nästa lager lade jag tvärt om och sen växlade jag lager för lager. Det kommer att bli kanonstarkt.


Ramen utsågad och fästhålen borrade.


 Fuskade lite och skruvade fast ramen i konsolen. Tog ganska långa skruvar så jag fick lite mellanrum mellan ramen och konsolen när jag hängt ramen på plats med muttrarna ytterst på skruvarna. Lättare när jag smetade på epoxyspackel emellan. Dubbla brickor mellan ramen och konsolen, för att det skulle bli ett litet avstånd. Tänkte täta under brickan med en liten packning. På kryss i kuling kan det stänka redigt på rorsmann. Det gör ingen, men man får ha en viss försiktighet med elektroniken.

 Skruvarna åtdragna och epoxyspacklet bortskrapat. När det härdat kapade jag de överlånga skruvarna inne i konsollen.


Luckan tillfälligt fastskruvad.


Sedd från sidan


och från rorsmannens position.

Nu får jag lura på och införskaffa det jag skall montera på konsolen, kompass, instrument motorreglage, kontakter, tryckknapp till båttutan kom jag på i skrivande stund mm mm.

Men det får bli efter båtmässan i Stockholm.



söndag 15 februari 2015

Demontering rattpiedistal

Hela hösten har gått i husrenovering och målningens tecken. Tog bort det gamla sopskåpet och satte in en förrådsdörr där i stället runt nyår. Kommer nog att utnyttja fina dagar att göra så mycket som möjligt av det som återstår i runt garagporten, även om putsnings och målningsjobb får anstå tills våren kommer och det blir varmare ute.



Båten får ju sin regelbundna tillsyn, men har i övrigt lämnats åt sitt öde sen i mitten av augusti och lika illa har det varit med bloggen. Den senaste månaden har dock husjobbandet minskat och båten åter kommit mer i fockus - nästan som det brukar va.


När Thallatha backats in på grannplatsen - jag har ju min ordinarie plats på andra sidan den närmsta Y-bommen - och förtöjts väl, började jag tänka på båt jobb.

Har ju länge funderat på att bygga en panel ovanpå rattpedistalen, där plottern kommer att sitta högst upp. Till höger om den ett nytt motorreglage. Det är lite bökigt med det gamla. Kanske mest med den växel som gör att man kan köra motorn både inne och ute. Det finns idag modernare grejer som man sätter på motorn.

I centrum på panelen, nedanför plottern tänkte jag sätta en ny kompass. Den gamla, som tidigare satt på toppen på rattpiedistalen var helt slut i kopassrosen. Färgen hade lossnat och den gick inte att läsa av. Tog bort kompassen när jag köpte plottern som monterades på toppen  av rattpiedistalen istället.

På var sida om kompassen blir det ju plats för några instrument. Logg och lod och kanske ett vindinstrument. Även manöverpanelen till min aktermonterade bogpropeller får ju plats. Har aldrig känt nått behov av bogpropeller, men har man den så kanske det är ett bra läge att se till att den fungerar.

Sen kan det ju bli lite andra prylar. Tryckknapp till tutan tex.Ja - det ger sig bara man får fixat till panelen.

Durken som ratten står på är inte riktigt stabil. När man tar tag i ratten så svajar den fram och tillbaka en del, speciellt om man går i sjögång. Skall jag göra jobbet med att dra en massa reglage och elkablar, så bör man ju fixa till och staga upp durken först.

Började med att lossa de två elkablarna som går upp på piedestalen idag. Autopilot och Bogpropeller. Styrningen från ratten i sittbrunnen går till rodret via länkarmar, medan ratten i däcksalongen påverkar rodret via ett teleflexreglage.




Att lossa muttern på axeln från ratten var enkelt. Att få loss den lilla styrarmen som sitter fast  på axeln var helt omöjligt.  Vare sig slag med hammaren eller att bända med kofot fick styrarmen att röra sig en mm. 

Fick låna en avdragare, och då lossade styrarmen från axeln direkt.


Man blir alltid lika förvånad. Under muttrarna till bultarna som håller rattpiedistalen fanns över huvud taget inga brickor. Muttrarna var dragna direkt mot glasfiberlaminatet och ett par hade trängt in så långt att det var svårt att få tag på muttern med den fasta nyckeln.

Kan undra hur de montörerna som sätter ihop saker och ting tänker. Skulle misstänka att de inte tänker alls. 

Under den enda knapen som finns på fördäcket fanns det visserligen brickor under muttrarna, men diametern var ungefär lika stora som muttrarna. Hade jag inte fått sett det och satt en stor aluminiumplåt under, hade knapen ryckts ur däcket en den första av de flera orkaner som båten varit utsatt för under de åren jag ägt den.

Där borde ju minst ha varit stora karossbrickor eller ännu hellre en stor plåt gemensam för alla bultarna. Nå ja - en stor plåt skall det bli 1 meter gånger 53,5 cm 10 mm tjock aluminiumplåt. Den skall dessutom fästas med ett flertal franska träskruva under durken.


Två av de sex bultarna som höll rattpiedistalen snurrade runt när jag försökte loss muttern.Nu hade jag ingen stor spårskruvmejsel, men väl en liten kofot. De var tillräckligt liten för att man skulle få ner ena klon i skruvens skåra och hålla emot medans man lossade muttern. 

Nu hade det väl inte varit så farligt. Hade spårskruvmejslar i verktygslådan i bilen.

När jag väl fått lossat bultarna var det en enkel sak att lyfta ur hela rattpaketet. Lite besvärligt var det att få det hela i land. Ganska tungt och ratten var ju lätt att ta i men ville röra sig, så det gällde att få ett stadigt tag. Ligger ju som tur är med akter in, så klättringen på båten blev inte så lång och pontonbryggan är ju både slät bred och jämn att gå på.
Att durken var förstärkt med ett par lager tjock plyfa, som är inplastad, hade jag ingen aning om. Om plyfan möjligtvis kan va rutten till viss del återstår att se. Nu är det ju öppet, så förhoppningsvis skall det i alla fall torka.

Hade tänkt fästa en tjock aluminiumplåt under hela durken, med rostfria vagnsbultar i hörnena och sen skulle ju bultarna som håller piedestalen gå genom plåten. 

När det är så tjockt trä fäster jag nog plåten underifrån med ett antal rostfria franska träskruv.

Nu när durken var ren, mallade jag av den med ett papper. Skall göra en mall i nåt skivmatrial som verkstaden kan kapa till plåten efter. Men det får bli en senare historia.




En pyts fylld med saltvatten fick bli en enkel tätning av hålet. Det mesta av regn och snö hamnar ju på durken och rinner ner i självlänsen. Om det skulle komma ner några droppar vatten ner i det gamla motorrummet, där dieseltanken och batterierna nu finns, så tar ju den automatiska länspumpen hand om detta.

Nu har jag mycket jobb framför mig som jag kan göra inne i min källare.

söndag 8 februari 2015

Min ynkliga båtblogg

Av alla mina negativa själsegenskaper är kanske mitt Maringuidsberoende det minst dåliga.

Båtmässan i Göteborg är ju ett diskussionsämne just nu.

http://www.maringuiden.se/forum/topic/76034-båtmässan-i-göteborg-2015

Nu är ju båtmässan i Göteborg alltid helt felplanerad tidamässigt för min del - vem det nu beror på!?

Är alltid i Stockholstrakten den veckan, pga att barn och barnbarn som bor där fyller år under veckan.

En av mina medberoende på MG, skriver på sin blogg; "en båtblogg utan en rapport från båtmässa vore väl för ynkligt."

http://blogg.lustbat.se/?p=60

Lite taskigt att strö salt i öppna sår. ( Här borde det va infogat en smilie´s- om jag hade kunnat)